Just när som livet är som bäst. När det är dags för några veckors välbehövlig ledighet efter en rolig men intensiv vår så dyker det upp. Först får jag det på mms från maken som frågar om det är positivt eller negativt.
Senare på dagen när jag läser det är jag tvungen att läsa flera gånger. Det är formulerat på ett sådant sätt att det kan tolkas på många sätt. Förmodligen vill de inte skapa "onödig" oro. Men med den erfarenhet jag har av vårdapparaten så förstår jag att det inte är ett positivt besked.
De konstaterar att resultatet på mitt cellprov är svårtolkat och de har beslutat att göra en laseroperation för att ta bort det område som eventuellt är angipet av cellförändringar. I normalfallet så brukar de göra ett omprov först men i mitt fall blir det operation direkt.
Att få ett sånt brev just då utan att samtidigt få en tid för operation är då onödigt. Varför gör man så? Förmoidligen för att läkaren själv skulle på semester och ville ha skrivbordet rent tills han kommer tillbaka. Men hur påverkar det mig som patient? Att få ett besked precis när semestern börjar? Utan att det finns tillgång till någon att prata med och stäla frågor till? På vilket sätt blir jag lugnare och mindre orolig av det? Hade jag fått välja så hade det räckt med att skicka ut det i samband med kallelsen till operation som kom för ett par veckor sedan. Det hade besparat mig massa onödiga tankar och funderingar och oro för vad det står för.
I Sverige har vi förmånen att få göra cellprov vart 3:e år i nprmalfallet och extra när det behövs. Införandet av detta har gjort att cancer i livmoderhalsen har minskat med ungefär hälften. Nu upptäcks förändringar oftast i tid om man går på sina cellprovstagningar. I det fall det finns förändringar så läker en del ut av sig självt och andra så som mitt fall opereras de bort. När man har opererat bort dem så behövs i 9 fall av 10 ingen mer åtgärd. I några fall görs operationen om och i sällsynta fall behövs ytterligare ingrepp. De som drabbas hårdast av livmoderhalscancer är de som tyvärr inte prioriterat att göra sina cellprov. Så gå dit. Det gör inte ont, tar några sekunder.
I veckan som kommer så väntar operationen för mig. Jag hoppas att allt blir bra efter det. Ni får gärna hålla en extra tumme för mig då.
Politiskt så har det varit en rätt torr sommar. Senaste
veckan har dock präglats av Sverigedemokraternas osmakliga kampanj i Stockholms tunelbana. Inte blev det bättre när vänstern samlade människor till protestmöte och rev ner den. Det är Vänsterns demokratisyn att är det budskap som inte passar så rivs det ned. Så kan vi ju inte ha det. Sverigdedemokraterna måste mötas med sakliga argument. Inte med våld eller exkludering. Det gör bara att de får fler sympatisörer.
Sverigedemokraterna är duktiga på att retoriskt beskriva vad de upplever som ett samhällsproblem. Ett problem eller utmaning som en hel del känner igen sig i. Det kan ingen ta ifrån dem. Sen när det kommer till det som är politikens uppgift att presentera lösningar så är deras verktygslåda tom. Kejsaren är naken. De har inte några konkreta ideer på hur integrationen ska bli bättre. Ders så kallade lösningar handlar om att stänga våra gänser och att de som kommit hit ska assimileras inte integreras.
Det vore naivt som politiker att inte erkänna att det finn utmaningar i integrationen. Det saknas ibland kunskap i hur vi hanterar de som kommer hit. Många saker bär många människor med sig och försvninner inte bara för att de fått en trygg plats att leva på. Det finns saker att jobba med på alla fronter allt ifrån Migrationsverket till arbetsförmedling och kommun. Politiker som jag och andra behöver också ha mer kunskap för att kunna fatta bättre beslut. Det duger inte att bara fatta beslut i en kommun om att nu ska vi ta emot 60 eller 120 personer. Det behövs en tydlig kommunikation hur det ska gå till. Större fokus måste läggas på att människor ska bli självförsörjande och inte leva på bidrag.
Det finns många som gör mycket bra. Det är jag stolt över. Jag är dock inte det minsta stolt över Liberala Ungdomsförbundets politik. Nu är de unga och en del får väl placeras på naivitetskontot men att legalisera tidelag som var ett av kongressbesluten häromdagen gör att det vänder sig i magen på mig. Djur är varelser som behöver skyddas från övergrepp inte utsättas för det. Jag hoppas att Jan Björklund tar förbundet i örat.
Beslut som det som LUF nu tog visar på avsaknaden av en värderingsdebatt i Sverige. Sverige måste våga stå upp för viktiga värden.
Senare på dagen när jag läser det är jag tvungen att läsa flera gånger. Det är formulerat på ett sådant sätt att det kan tolkas på många sätt. Förmodligen vill de inte skapa "onödig" oro. Men med den erfarenhet jag har av vårdapparaten så förstår jag att det inte är ett positivt besked.
De konstaterar att resultatet på mitt cellprov är svårtolkat och de har beslutat att göra en laseroperation för att ta bort det område som eventuellt är angipet av cellförändringar. I normalfallet så brukar de göra ett omprov först men i mitt fall blir det operation direkt.
Att få ett sånt brev just då utan att samtidigt få en tid för operation är då onödigt. Varför gör man så? Förmoidligen för att läkaren själv skulle på semester och ville ha skrivbordet rent tills han kommer tillbaka. Men hur påverkar det mig som patient? Att få ett besked precis när semestern börjar? Utan att det finns tillgång till någon att prata med och stäla frågor till? På vilket sätt blir jag lugnare och mindre orolig av det? Hade jag fått välja så hade det räckt med att skicka ut det i samband med kallelsen till operation som kom för ett par veckor sedan. Det hade besparat mig massa onödiga tankar och funderingar och oro för vad det står för.
I Sverige har vi förmånen att få göra cellprov vart 3:e år i nprmalfallet och extra när det behövs. Införandet av detta har gjort att cancer i livmoderhalsen har minskat med ungefär hälften. Nu upptäcks förändringar oftast i tid om man går på sina cellprovstagningar. I det fall det finns förändringar så läker en del ut av sig självt och andra så som mitt fall opereras de bort. När man har opererat bort dem så behövs i 9 fall av 10 ingen mer åtgärd. I några fall görs operationen om och i sällsynta fall behövs ytterligare ingrepp. De som drabbas hårdast av livmoderhalscancer är de som tyvärr inte prioriterat att göra sina cellprov. Så gå dit. Det gör inte ont, tar några sekunder.
I veckan som kommer så väntar operationen för mig. Jag hoppas att allt blir bra efter det. Ni får gärna hålla en extra tumme för mig då.
Politiskt så har det varit en rätt torr sommar. Senaste
veckan har dock präglats av Sverigedemokraternas osmakliga kampanj i Stockholms tunelbana. Inte blev det bättre när vänstern samlade människor till protestmöte och rev ner den. Det är Vänsterns demokratisyn att är det budskap som inte passar så rivs det ned. Så kan vi ju inte ha det. Sverigdedemokraterna måste mötas med sakliga argument. Inte med våld eller exkludering. Det gör bara att de får fler sympatisörer.
Sverigedemokraterna är duktiga på att retoriskt beskriva vad de upplever som ett samhällsproblem. Ett problem eller utmaning som en hel del känner igen sig i. Det kan ingen ta ifrån dem. Sen när det kommer till det som är politikens uppgift att presentera lösningar så är deras verktygslåda tom. Kejsaren är naken. De har inte några konkreta ideer på hur integrationen ska bli bättre. Ders så kallade lösningar handlar om att stänga våra gänser och att de som kommit hit ska assimileras inte integreras.
Det vore naivt som politiker att inte erkänna att det finn utmaningar i integrationen. Det saknas ibland kunskap i hur vi hanterar de som kommer hit. Många saker bär många människor med sig och försvninner inte bara för att de fått en trygg plats att leva på. Det finns saker att jobba med på alla fronter allt ifrån Migrationsverket till arbetsförmedling och kommun. Politiker som jag och andra behöver också ha mer kunskap för att kunna fatta bättre beslut. Det duger inte att bara fatta beslut i en kommun om att nu ska vi ta emot 60 eller 120 personer. Det behövs en tydlig kommunikation hur det ska gå till. Större fokus måste läggas på att människor ska bli självförsörjande och inte leva på bidrag.
Det finns många som gör mycket bra. Det är jag stolt över. Jag är dock inte det minsta stolt över Liberala Ungdomsförbundets politik. Nu är de unga och en del får väl placeras på naivitetskontot men att legalisera tidelag som var ett av kongressbesluten häromdagen gör att det vänder sig i magen på mig. Djur är varelser som behöver skyddas från övergrepp inte utsättas för det. Jag hoppas att Jan Björklund tar förbundet i örat.
Beslut som det som LUF nu tog visar på avsaknaden av en värderingsdebatt i Sverige. Sverige måste våga stå upp för viktiga värden.
Kommentarer