Det här med skyltar verkar vara svårt för vissa. Själv tycker jag att det är rätt tydligt att hundar inte är välkomna i någon lekpark här i Västerås. Det står klart och tydligt på skyltarna vid ingången, svårt att missa.
Igår var det två tonårstjejer som missade det. De trodde av någon konstig anledning att en av våra nyaste lekparker här i Västerås Poesiparken var en hundrastgård. Min man Magnus var ute och rastade vår nyopererade hund i närheten. Plötsligt kommer en "kamphund" utrusande från lekparken. Det var förmodligen en amstaffblandning svårt att se exakt när det är mörkt. Hunden går till attack mot vår hund. Magnus försöker knuffa bort den men den ger sig inte. Till slut lyckas han brotta ner den på marken. De två tonårstjejerna kommer springande och urskuldar sig med att de trodde att det fanns en grind.
Chockad och småskadad beger sig Magnus hem med vår Leia. Leia har inga synliga skador men är tagen av händelsen. Leia är själv väldigt snäll och när hon är frisk lekfull. Hon är bara 1,5 år. Hon är van vid att andra hundar är snälla mot henne. För henne blev det en chock att möta någon så angreppsfull som den utrusande hunden var. Magnus fick ett antal blessyrer av händelsen men klarade sig någorlunda oskadd. Svårt att veta om såren kom från hunden eller från asfalten när han brottade ned den andra hunden.
Jag förstår inte hur man tänker som ¨hundägare när man lämnar en opålitlig hund med två tonårstjejer? Jag förstår inte heller att tjejerna inte förstår att man inte får släppa lös en hund i en lekpark? Det vet vår 5 åring redan. Jag vet inte om dessa två tjejer förstod skylten som de passerade eller såg de inte den? Även om de inte såg skylten så borde det vara tämligen logiskt att man inte tar in en hund i en lekpark.
Leia mår så bra hon kan efter sin operation. Hon fick antibiotika igår för det är någon typ av infektion i såret men det börjar bli bättre. Det tar tydligen runt en månad innan hon är helt återställd.
Igår kändes det som om den över 3 v långa förkylningen var på väg att gå över helt. Men säg det som varar för evigt? I morse när jag vaknade så dunkade huvudet och halsen gjorde ordentligt ont. Jag har känt mig febrig hela dagen och rösten är nästa helt borta. Som ett brev på posten har den jobbiga hostan också återvänt. Jag ska inte klaga men det är inte kul. Som tur är är det en lugn vecka så jag har några dagar på mig att återhämta mig.
Igår var det två tonårstjejer som missade det. De trodde av någon konstig anledning att en av våra nyaste lekparker här i Västerås Poesiparken var en hundrastgård. Min man Magnus var ute och rastade vår nyopererade hund i närheten. Plötsligt kommer en "kamphund" utrusande från lekparken. Det var förmodligen en amstaffblandning svårt att se exakt när det är mörkt. Hunden går till attack mot vår hund. Magnus försöker knuffa bort den men den ger sig inte. Till slut lyckas han brotta ner den på marken. De två tonårstjejerna kommer springande och urskuldar sig med att de trodde att det fanns en grind.
Chockad och småskadad beger sig Magnus hem med vår Leia. Leia har inga synliga skador men är tagen av händelsen. Leia är själv väldigt snäll och när hon är frisk lekfull. Hon är bara 1,5 år. Hon är van vid att andra hundar är snälla mot henne. För henne blev det en chock att möta någon så angreppsfull som den utrusande hunden var. Magnus fick ett antal blessyrer av händelsen men klarade sig någorlunda oskadd. Svårt att veta om såren kom från hunden eller från asfalten när han brottade ned den andra hunden.
Jag förstår inte hur man tänker som ¨hundägare när man lämnar en opålitlig hund med två tonårstjejer? Jag förstår inte heller att tjejerna inte förstår att man inte får släppa lös en hund i en lekpark? Det vet vår 5 åring redan. Jag vet inte om dessa två tjejer förstod skylten som de passerade eller såg de inte den? Även om de inte såg skylten så borde det vara tämligen logiskt att man inte tar in en hund i en lekpark.
Leia mår så bra hon kan efter sin operation. Hon fick antibiotika igår för det är någon typ av infektion i såret men det börjar bli bättre. Det tar tydligen runt en månad innan hon är helt återställd.
Igår kändes det som om den över 3 v långa förkylningen var på väg att gå över helt. Men säg det som varar för evigt? I morse när jag vaknade så dunkade huvudet och halsen gjorde ordentligt ont. Jag har känt mig febrig hela dagen och rösten är nästa helt borta. Som ett brev på posten har den jobbiga hostan också återvänt. Jag ska inte klaga men det är inte kul. Som tur är är det en lugn vecka så jag har några dagar på mig att återhämta mig.
Kommentarer