Det har inte blivit så många blogginlägg på sista tiden. Har haft fullt upp inför julen och inför den resa som vi nu som familj befinner oss på.
Det är inte många dagar kvar innan det är ett nytt år. Att försöka sammanfatta det år som gått är inte enkelt. Tyvärr har det flertalet gånger hänt under det senaste året att Europa drabbats av attacker från terrorister. Vårt öppna demokratiska samhälle har fått sig en rejäl knäpp på näsan. Senast häromdagen i Berlin. En stad där vi tillbringade julen för två år sedan. Vi gillar som familj att åka bort på julen lite då och då. Inte för att vi inte gillar jul men det är ett bra tillfälle att skapa gemensamma minnen. Gemensamma upplevelser och få tid för varandra på ett sätt som det inte alltid blir annars. Familjetid är viktigt.
Det är så avskyvärt och fruktansvärt det som hände i Berlin häromdagen. Så många människor som nu inte får fira jul med sina familjer. Så meningslöst dåd. Så långt ifrån det julens budskap faktiskt handlar om. Jag lider med alla offer och deras anhöriga.
För 3 veckor sedan drabbades min vän Petra av en allvarlig stroke. Häromdagen kom beskedet från hennes man att läkaren säger att skadorna på hjärnan har blivit så omfattande och är permanenta. Det enda hon kan klara av att göra är att titta med ögonen upp och ned. Från att ha varit en frisk och stark 47 åring till att på några minuter bli förlamad i hela kroppen. Det är så ofattbart. Så overkligt. Petra och hennes man har 4 fina barn tillsammans. Den yngsta är bara 4 år. Livet är så orättvist. Fyra barn som mer än någonsin behöver sin mamma. Jag besökte västra muren idag här i Jerusalem. Jag bad en bön för Petra och hennes familj. Jag önskar så att ett mirakel skulle inträffa. Att hon får komma hem och fira jul med sin familj och få vara frisk. Jag vet att det mänskligt sätt är kört men hoppet är ju det sista som överger människan. Mirakler har hänt tidigare och jag önskar av hela mitt hjärta att det ska hända igen.
För er som vill följa vårt nuvarande reseäventyr så finns det bilder på instagram.
Det är spännande att befinna sig i ett land som innehåller så mycket som där vi är nu. Det är också en utmaning när det är ett helt annat språk än det vi är vana vid. De har ett helt annat alfabet och helt andra uttal än vi har. Det mesta är skyltat på deras språk. Det är inte helt enkelt. Igår var jag på affären och skulle köpa kyckling tänkte jag. Men när vi kom hem så stod det på påsen "vegan friendly" det hade jag missat. Det var då inte kyckling. Vad det var har vi inte lyckats lista ut men förmodligen någon typ av qorn file.
Jag tänker att det är nyttigt att möta en helt annan verklighet ibland. Det är nyttigt för oss men också nyttigt för barnen.
Det är inte många dagar kvar innan det är ett nytt år. Att försöka sammanfatta det år som gått är inte enkelt. Tyvärr har det flertalet gånger hänt under det senaste året att Europa drabbats av attacker från terrorister. Vårt öppna demokratiska samhälle har fått sig en rejäl knäpp på näsan. Senast häromdagen i Berlin. En stad där vi tillbringade julen för två år sedan. Vi gillar som familj att åka bort på julen lite då och då. Inte för att vi inte gillar jul men det är ett bra tillfälle att skapa gemensamma minnen. Gemensamma upplevelser och få tid för varandra på ett sätt som det inte alltid blir annars. Familjetid är viktigt.
Det är så avskyvärt och fruktansvärt det som hände i Berlin häromdagen. Så många människor som nu inte får fira jul med sina familjer. Så meningslöst dåd. Så långt ifrån det julens budskap faktiskt handlar om. Jag lider med alla offer och deras anhöriga.
För 3 veckor sedan drabbades min vän Petra av en allvarlig stroke. Häromdagen kom beskedet från hennes man att läkaren säger att skadorna på hjärnan har blivit så omfattande och är permanenta. Det enda hon kan klara av att göra är att titta med ögonen upp och ned. Från att ha varit en frisk och stark 47 åring till att på några minuter bli förlamad i hela kroppen. Det är så ofattbart. Så overkligt. Petra och hennes man har 4 fina barn tillsammans. Den yngsta är bara 4 år. Livet är så orättvist. Fyra barn som mer än någonsin behöver sin mamma. Jag besökte västra muren idag här i Jerusalem. Jag bad en bön för Petra och hennes familj. Jag önskar så att ett mirakel skulle inträffa. Att hon får komma hem och fira jul med sin familj och få vara frisk. Jag vet att det mänskligt sätt är kört men hoppet är ju det sista som överger människan. Mirakler har hänt tidigare och jag önskar av hela mitt hjärta att det ska hända igen.
För er som vill följa vårt nuvarande reseäventyr så finns det bilder på instagram.
Det är spännande att befinna sig i ett land som innehåller så mycket som där vi är nu. Det är också en utmaning när det är ett helt annat språk än det vi är vana vid. De har ett helt annat alfabet och helt andra uttal än vi har. Det mesta är skyltat på deras språk. Det är inte helt enkelt. Igår var jag på affären och skulle köpa kyckling tänkte jag. Men när vi kom hem så stod det på påsen "vegan friendly" det hade jag missat. Det var då inte kyckling. Vad det var har vi inte lyckats lista ut men förmodligen någon typ av qorn file.
Jag tänker att det är nyttigt att möta en helt annan verklighet ibland. Det är nyttigt för oss men också nyttigt för barnen.
Kommentarer