Livet består ju av ständiga förändringar. Många förändringar leder ofta i slutändan till något gott. Men det är smärtsamt att gå igenom det stålbadet.
Vi har gått igenom många stålbad som familj. Vi tvingas ständig att anpassa oss efter de förutsättningar som gäller för dagen. Jag skrev tidigare om ena sonens bristande flexibilitet. Den andra sonen har väldigt svårt för förändringar.
Jag önskar att jag kunde sätta ord på hur livet är som mamma till två pojkar med osynliga funktionshinder. Men orden räcker inte till.
Som förälder är man nog alltid känslig för det som gäller ens barn. Barnen är ju det bästa vi har. Mina barn är mina ögonstenar. Oavsett deras svårigheter som man kan bli galen på så är de i första hand mina barn.
Som mamma till barn med funktionshinder är man väldigt skör. Det är inte alltid det märks på utsidan. Många gånger biter man ihop fast tårarna bränner på ögonlocken. andra gånger blir man hård och kall istället. Det är försvarsmekanismer för att skydda sig mot det som gör så ont.
Kommentarer