Nytt försök

tydligen kom bara rubrikerna i uppsatsen med. Gör ett nytt försök.

Problemformulering och syfte

I debatten anklagas ofta Sverigedemokraterna för att vara ett parti som bara driver en fråga. Sverigedemokraterna själva har gjort mediala utspel om att ambitionen för dem är att bli Sveriges tredje största parti efter valet 2014. Genom att visa partiets bredd avser de att locka fler väljare (Nerikes Allehanda 2013) Utifrån det anser vi att det är intressant att studera partiet. Det finns många som påstår saker om Sverigedemokraterna utan att egentligen ha något mer än allmänt tyckande. Vi har bland annat läst en del blogginlägg och inlägg i debattforum på internet om Sverigedemokraterna.

Syftet med arbetet är att undersöka om Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti? Undersökningen är en beskrivande studie. Däremot har uppsatsen inte några normativa ambitioner om hur ett parti skall vara utformat den syftar inte heller till att vara förklarande och utröna orsak och verkan.

Av tidigare undersökningar i inom ämnet framgår det att definitionen av vad som menas med enfrågepartier skiljer sig. I denna undersökning är fokus på vilka frågor Sverigedemokraterna lyfter och dessa ställs i relation till en teori.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna bildades 1988. Partiet kännetecknades inledningsvis med högerextremism och aktivism. Flera då ledande Sverigedemokrater hade sin bakgrund i olika högerextremistiska organisationer. Sverigedemokraterna har sedan dess bytt både företrädare och infört förbud mot att exempelvis bära bomberjackor vid torgmöten. Sverigedemokraterna beskriver sig själva såhär; ”Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som tror på ett starkt välfärdssamhälle samtidigt som vi inspirerats av traditionella värdekonservativa idéer. I traditionellt låsta höger- eller vänsterfrågor, som till exempel statligt eller privat ägande, har vi en pragmatisk hållning där varje situation måste bedömas för sig. Vad som i den specifika situationen ger störst samhällsnytta är mer relevant än att låsa sig efter dogmatiska ideologier. Partiet kan av dessa anledningar inte enkelt placeras in på den klassiska vänsterhögerskalan och tillhör därför inte heller något av de traditionella blocken. I riksdagen eftersträvar vi samarbete med alla partier med Sveriges bästa i åtanke.” (www.sverigedemokraterna.se)

Sverigedemokraterna består av 23 distrikt och finns representerade i 15 landsting/regioner med 70 mandat och i 246 kommuner med 612 mandat. Partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson. År 2013 har partiet mer än 9000 medlemmar. (www.sverigedemokraterna.se)

Sverigedemokraterna blev invalda i Sveriges Riksdag första gången 2010. Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna i riksdagsvalet vilket ledde till 20 mandat av 349.

”Nej till splittringspolitik

Vi tror inte på idén om ett mångkulturellt samhälle eftersom det är en ideologi som leder till splittring, utanförskap och segregation. Mångkulturalism är idén om att en stat ska byggas på vitt skilda värderingar som jämkas med varandra. Vi menar istället att vi bör stå upp för västvärldens syn på värden som demokrati, jämställdhet, djurskydd och mänskliga rättigheter. Det är värden vi Sverigedemokrater vägrar att kompromissa kring.” (www.sverigedemokraterna.se)

Enlig journalisterna Ekman och Poohl blev Sverigedemokraterna vid ett tillfälle 2007 anklagade för att vara ett enfrågeparti, på detta svarade Jimmy Åkesson på sin blogg att Sverigedemokraterna är bredare eftersom de tar upp frågor inom andra politikområden. Han betonar dock att invandring berör även andra politikområden (2010:172).

 

Teori och tidigare forskning

Definitionen av ett enfrågeparti varierar inom forskningen. Språkmässigt används oftare begreppet niche parties i stället för single issue parties i vetenskapliga artiklar på engelska. I presentationen av artiklarna använder vi oss av de engelska benämningarna men därefter används begreppet enfrågeparti även för niche parties.
Följande teoretiska definitioner har utgjort grunden för undersökningar som på olika sätt  definierat partiers positioner.

Mudde (1999) anger en snäva kriterier för single issue party :
1) väljarkåren har inte någon särskild social struktur.
2) stöds främst på grundval av en fråga.
3) saknar ideologiskt program.
4) berör endast en allomfattande fråga.
Mudde konstaterar  att inte ens extrema högerpartier inom Europa uppfyller definitionen för single issue party. Bland annat håller de sig inte till endast en fråga med anledning av att situationen i landet eller rådande konjunktur påverkar partiets prioritering av frågor.

Enligt Adams et al. utgörs niche parties av kommunistpartier, extrema nationalistiska partier och miljöpartier. Författarnas hypotes är att niche parties uppfattas som extrema ideologier eller icke-centristiska ideologier som t.ex. ekologism (Adams et al. 2006:513). I en senare artikel Adams et al. framgår att det att för att analysera skillnader på vänster-högerskalan så följer de kodningen för niche parties och party family membership som bestäms av Comparative Manifesto Project, en databas i Europa som samlar partidata från europeiska länder (Adams et al. 2012:1280).

Vi uppfattar att Adams et al. definitioner för enfrågepartier är trubbiga eftersom de inte säger något konkret om partinnehållet. Spoon en annan forskare vänder sig mot att Adams inkluderar kommunistiska partier i niche parties utan förespråkar i stället Meguids definition av niche parties (Spoon 2011:6).

Meguid (2005: 347-348) presenterar en definition av niche parties:
1) De frågor som politiseras har tidigare legat utanför de frågor som politiska partier konkurrerat om. Det innebär att partierna bortser från en traditionell klassbaserad politik och dess ekonomiska krav. Till exempel utmanade radikala högerpartier i Europa under 1980 och 1990-talet innehållet i den politiska debatten med frågor om värnande av familj, ett nationellt orienterat och immigrant fritt samhälle.

 2) Niche parties frågor kan tilltala väljare från olika traditionella partipolitiska inriktningar. Frågorna sammanfaller sällan med existerande politiska skiljelinjer.

3) Niche parties utskiljer sig också genom att positionera sig på ett begränsat antal frågor. De undviker helhetsomfattande policy plattformar som mainstream partier har gemensamt. Även om niche-partiers frågor i deras partiprogram tenderar att bli fler över tid uppfattas de fortfarande som ett enfrågeparti av väljarna. Partiet får förlita sig på attraktionskraften hos deras framträdande fråga för att locka väljare i avsaknad av omfattande ideologiska ståndpunkter.

Meguid presenterar en mer användbar definition, särskilt punkt tre där ett enfrågeparti sägs undvika policys som omfattar hela samhället och istället fokusera på ett fåtal frågor. Inspirerad av Meguid har Wagner (2012) förenklat definitionen av enfrågepartier. Med anledning av att Wagner särskilt fokuserat på att definiera enfrågepartier med hänsyn till partiers innehåll samt hävdar att denna definition är mer mätbar kommer Wagner att utgöra den teoretiska grunden för undersökning.

 

Wagner (2012) förespråkar användning av begreppet niche parties, som innefattar single issue parties och small parties. Författaren för fram ett teoretiskt grundat tillvägagångssätt för att definiera och mäta niche parties fenomenet. Wagner är kritisk till andra forskares till exempel Adams och Meguids otydliga definitioner av begreppet, mätningar har utgått från data om party family membership vilka är satta på förhand och inte ändras även om partiernas program förändras. Wagner menar att en fördel med en tydlig definition är att niche parties beteende och placering i partikonkurrensen eller inom partisystemet lättare kan analyseras och jämföras med mainstream partier.

Wagner hävdar att bästa definitionen av niche-parties är partier som konkurrerar med ett litet antal icke-ekonomiska frågor:
a) Betonar inte ekonomiska frågor
b) Betonar ett litet antal icke-ekonomiska frågor

Med detta avser Wagner att skilja niche parties från mainstream partier som huvudsakligen konkurrerar om ekonomiska frågor. Inom en enda kategori ”ekonomi” har Wagner fört samman de kategorier som i de ideologiska partiprogrammen kategoriserats som fritt företagande, incitament, marknadsreglering, nationalekonomiska strategier, korporativism, protektionism, ekonomiska mål, Keynesiansk efterfrågan, produktivitet, nationalisering, Marxistisk analys, social rättvisa, utvidgning respektive begräsning av välfärdsstaten samt attityder från olika klasser. Wagners utgångspunkt är mainstream partier betonar många av dessa frågor och konkurrerar om dem sinsemellan. I denna undersökning kommer vid dock att nyansera de politikområden som kan anses ekonomiska.

Niche parties kan till exempel utgöras av frågor som immigration eller miljö. Partier som inte omfattas i definitionen är de som omfattar både icke-ekonomiska frågor och ekonomiska frågor som till exempel ett klassiskt liberalt parti som trycker på ekonomisk reform och social utveckling (German FDP). Wagner medger att det finns empiriska utmaningar i att separera ekonomiska och icke-ekonomiska element, till exempel kan extrema högerpartiers syn på immigration motiveras av ekonomin. Men författaren menar att det ändå är möjligt att urskilja ett partis primära fokus i dess partiprogram (s18). En ideologibaserad definition visar vad väljarna erbjuds i programmet.

Wagner har genom att utgå från vad partiet erbjuder väljarna i partiprogrammet definierat huruvida partiet kan definieras som ett niche-parti eller mainstream. Wagner medger att partier kan förändras över tid och variera mellan niche och mainstream, särskilt om de blir invalda i riksdagen är det sannolikt att fler frågor förs till agendan. Likså kan både niche parties och mainstream partier i olika grad uppfylla kriterierna a och b (Wagner 2012:849-851).

Wagner genomför multivariata analyser baserade på partiers ideologiska program. Att analysera ideologiska program har sina begränsningar. Det är inte säkert att ideologiska argument är de som framförs i debatter. Användningen av stora databaser kan också ha en begränsning i form av att databashanteringen inte är anpassat efter partiernas program. Argument som tas ur ett sammanhang riskerar att få en annan värdering än om argument analyseras kvalitativt.

Denna uppsats har valt att istället för att analysera skrivna program fokusera på vilka argument som framförs i debatter. Det bidrar till att ge en utökad förståelse och bild av vad som ett parti verkligen betonar.

 

 

 

 

Metod och material

Det material som undersöks är partiledardebatterna i Sveriges riksdag med början 2010 när Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen. Varje år är det tre ordinarie partiledardebatter i Sveriges riksdag. Totalt har åtta partiledardebatter genomförts i riksdagen sedan valet 2010. Den första hölls hösten 2010 och den senaste var i januari 2013.

Orsaken till att vi valde partiledardebatterna i riksdagen är att där får varje partiledare möjlighet att föra fram de åsikter som är aktuella för sitt parti. I andra debatter i exempelvis tv så är debattämnena givna på förhand. I en partiledardebatt finns inga givna ämnen utan varje partiledare/företrädare har möjlighet att framföra åsikter inom det ämnesområde som de vill ha framfört.

Teorins operationalisering

Vi kommer att använda oss av följande tillvägagångssätt för ringa in innehållet i debatterna utifrån Wagers teoretiska definition:
För ”betonar ett litet antal icke-ekonomiska frågor” tänker vi oss att en skala mellan enfrågeparti som täcker en eller ett fåtal politikområden upp till ett mainstream parti som täcker fler politikområden, se axel politikområden figur 1. Politikområden delas även upp i underkategorier som identifierar vilka aspekter eller typ av frågor som lyfts och för att överblicka om en fråga återkommer inom andra politikområden.
Eftersom vi undersöker långa debatter kommer vi tillskillnad från Wagner att mäta antalet argument inom olika politikområden för att skapa en uppfattning om vad det är partiet betonar, se axel antal argument i figur 1. I figur 1 visas en tänkbar linje där ett enfrågeparti framför flertalet argument inom ett fåtal områden.

Figur 1.  Ett enfrågepartis argument och politikområden

Det är möjligt att definiera ekonomi för punkt a) ’Betonar inte ekonomiska frågor’ samt b) ’Betonar ett litet antal icke-ekonomiska frågor’ genom underkategorierna och även av vissa politikområden. Därmed går det att överblicka antalet argument som berör ekonomiska frågor, se figur 2. Vi bedömer det som sannolikt att ekonomi följer med de flesta frågor. Frågan är snarare om hur ofta ekonomi betonas i argumenten i debatten.

Figur 2. Ett enfrågepartis ekonomiska argument

Hur mäter man huruvida ett parti är ett enfrågeparti eller inte? Det finns inget entydigt enkelt sätt att besvara den frågeställningen på. Vi har valt att studera Sverigedemokraternas argument i partiledardebatterna utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Innehållet analyseras utifrån vilka politikområden som tas upp samt vilka aspekter på politikområdet som ges i debatten. Vi tror att den modell vi valt är den som bästa kan ge svar på vår frågeställning. Det finns naturligtvis en risk med denna undersökning liksom för Wagner utifrån den kvantitativa metoden att argument lyfts ur sitt sammanhang. Vi tror ändå att det ger en bra bild av vilka argument Sverigedemokraterna betonar.

Kodschema och kodning
För den kvantitativa innehållsanalysen har vi valt att använda oss av ett kodschema liknande det som Kristina Boréus tagit fram och som hon presenterar i avhandlingen Högervåg (Boréus 1994, 362-370). Här presenteras kodschemat som vi valt att använda oss av i analysen av Sverigedemokraternas argument i partiledardebatterna:

Figur 3. Kodschema

(Kodschema med egna bearbetningar efter modell av Boréus 1994)

Kodschemat är utformat utifrån att först ha gjort en översiktlig genomgång av riksdagens områden. Vi har utgått från indelningen av utgiftsområden i statsbudgeten som riksdagen utgår ifrån i styret av statens verksamhet, benämningen politikområden används inte längre (Moström 2013). Men i undersökningen kommer vi att använda begreppet politikområden för att klargöra att det handlar om politik. Totalt finns 27 politikområden varav 26 var aktuella för kodning. Anledningen till att politikområden finns med i kodningen är att vi vill skapa en uppfattning om partiets bredd, vilka områden deras frågor omfattar. Ett politikområde heter i statsbudgeten integration och jämställdhet. Vid resultatgenomgången har vi funnit att jämställdhet inte berörs överhuvudtaget och därför väljer vi att kalla politikområdet enbart för integration. Vi har också valt att slå ihop det med politikområdet som heter migration då dessa är närbesläktade med varandra.

Kodschemat har även utformats utifrån en översiktlig genomgång av debatterna med fokus på Sverigedemokraternas argument. Argument har kodats som underkategorier inom aktuellt politikområde. Argument inom ett politikområde kan återkomma inom andra politikområden, till exempel återkommer argument rörande problem med invandring inom olika politikområden. Därför har underkategorier skapats för argument som rör invandring, kostnader samt för argument som tar upp mer helhetsomfattande allmänna frågor inom de politikområden det kan vara aktuella. Anledningen till att en kategori döps till ’negativt invandring flyktingar politk’ är just att det är den uppfattningen vi fått att Sverigedemokraterna lyfter fram det negativa och som motpol finns den allmänna kategorin övrig allmänt invandrare, flyktingar. I samma veva kan vi passa på att nämna att vi använder ordet’ invandring’ som ett samlingsbegrepp för invandrare och flyktingar, de som innefattas av politikområdena Integration, jämställdhet och Migration.

Varje debatt innehåller en inledning och därefter flertalet anföranden. För varje inledning eller anförande har vi definierat vilket eller vilka argument som tas upp utifrån kodschemat. I analysen av en debatt kan till exempel invandring noteras flera gånger eftersom invandring utgör ett återkommande argument i flera anföranden. Anledningen till detta är att vi vill påvisa proportionen eller frekvensen av de argument som framförs i de långa debattinläggen. Detta innebär alltså att en variabel kan förekomma flera gånger vilket skiljer sig från hur exempelvis Boréus använder kvantitativ innehållsanalys.

I de fall det råder osäkerhet om kodning till exempel om ett argument först börjar med arbetslöshet och senare övergår till kostnader för arbetslöshet har kodningsprincipen varit att använda huvudandelsprincipen för att definiera hur den skall kategoriseras.

Generellt gäller att samma variabel kan uttryckas på olika sätt. Det viktiga är vad argumenten innehåller inte den språkliga utformningen. Ett kodschema ger inte någon djupare tolkning av innebörden av ett argument eller analys av en text utan försöker endast förstå vad sändaren menar.

De frågor vi söker svar på är vilka politikområden som omnämns och vad som argumenten handlar om. Samt om det utifrån Wagners teori går att säga att Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti.

Resultat

Efter att insamlad data har sammanräknats har en översikt sammanställts som visar vilka politikområden som Sverigedemokraterna talar om.

Tabell 1. Argument inom politikområden

Som framgår av tabell 1 där områden presenteras i fallande ordning, är integration och migration de områden som dominerar Sverigedemokraternas argument i debatterna. Därefter följer argument rörande arbetsmarknad och arbetsliv och i något mindre grad för utbildning, i dessa fall handlar det om skolan. Frågor om kriminalitet och straff inom rättsväsendet är ett återkommande tema för Sverigedemokraterna. Argument om att värna välfärden inom hälsovård, sjukvård och social omsorg lyfts fram en del och vissa skatter berörs. I fråga om Internationell samverkan förekommer kritik om EU som federalstat och argument om att Sverige borde inneha all makt.

Samhällsekonomi och finansförvaltning lyfts ibland. I vissa debatter argumenteras om försvar och samhällets krisberedskap, att Sveriges gränser långsiktigt måste kunna försvaras. Därefter har ytterligare områden ibland berörts till exempel ekonomisk trygghet för barnfamiljer och vid sjukdom eller funktionsnedsättning. Ekonomisk trygghet vid ålderdom, miljö, jordbruk, kommunikationer och samhällsplanering har framförts en gång vardera vid en debatt. Däremot förekommer inte några argument inom politikområden som regional tillväxt, energi, internationellt bistånd studiestöd, statsskuldsräntor m.m., avgiften till Europeiska unionen och allmänna bidrag till kommuner.

Utifrån en första bedömning berör Sverigedemokrater 17 politikområden och utifrån detta går det inte att säga att Sverigedemokraterna utgör ett enfrågeparti. Flest argument förekommer inom integration, migration och arbetsmarknad. Argument på dessa områden förekommer vid alla debatter. Därefter följer utbildning, rättsväsendet, hälsovård och skatt som varierar mellan 9-25 argument. Argument inom resterande områden är färre och presenteras endast i en eller upp till tre debatter.

I den fortsatta undersökningen har underkategorier tillförts till politikområdena för att se om bilden av Sverigedemokraterna som ett enfrågeparti eller ej förändras.

Tabell 2. Integration och migration

Tabell 2 visar politikområdena integration och jämställdhet samt migration. Största delen återkommande argument handlade om de problem Sverigedemokraterna ser med invandrare och flyktingar. De negativa följder den förda politiken lett fram till såsom utanförskap, segregation och diskriminering. Totalt redovisas 83 argument rörande vad som Sverigedemokraterna anser vara negativt med invandring, av dessa behandlar tio argument de kostnader som följer av flyktingar och invandring. Att kostnader tas upp tycker vi är förväntat eftersom pengar har betydelse för de flesta politikområden. Även Wagner medger att extrema högerpartiers syn på immigration kan motiveras utifrån kostnader (Wagner 2012: 861). Vår slutsats är att Integration och migration är en fråga som inte betonar ekonomiska frågor utifrån Wagners definition.

”Sverige har en extrem politik. Vi har inte minst en extremt ansvarslös massinvandringspolitik. Jag vill påstå - och jag hävdar att jag har fog för det - att så länge vi för den ansvarslösa massinvandringspolitiken spelar det ingen roll vilka integrationspolitiska åtgärder som regeringen genomför. Man fyller ständigt på problemen. Problemen blir aldrig lösta när man fyller på arbetslösheten. Man fyller på problemen i skolan. Man fyller på problem kring att människor inte kan lära sig svenska, inte får in en fot i det svenska samhället, inte blir en del av det svenska samhället. Så länge man för den politiken spelar det ingen roll vilken integrationspolitik man för.”

(Jimmie Åkesson, partiledardebatten 19 januari 2011, www.riksdagen.se)

Kategorin SD extern flyktingpolitik representerar det sätt Sverigedemokraterna argumenterar att Sveriges flyktingpolitik skall skötas externt på plats i olycksdrabbade länder, vilket de tar upp vid två debatter. Av de 94 som noterades var sju argument allmänna och övergripande.

Tabell 3. Arbetsmarknad och arbetsliv

Inom politikområdet arbetsliv och arbetsmarknad tabell 3 återkommer Sverigedemokraterna till att det är negativt med arbetskraftsinvandring, särskilt om den är lågkvalificerad. De betonar att med ökat antal invandrare och flyktingar ökar arbetslösheten eftersom antalet arbeten inte ökar. De är också negativa till de kostnader som följer av att skapa jobb för invandrare och betala deras lön. Mer än hälften av arbetsmarknadsargumenten är kopplade till invandring.

”Fru talman! Låt oss snabbt kontrollera vilka åtgärder Göran Hägglund avser och som vi inte stöder. Det handlar om nystartsjobb och instegsjobb. Instegsjobben inte minst är, som jag sade, en direkt diskriminering av svenskar. Man inte bara betalar sociala avgifter för invandrare utan även deras lön. Man måste alltså inte bara konstruera jobben utan sedan också betala lönen för att få invandrare i arbete. Det är ingen bra politik.” (Jimmie Åkesson, partiledardebatten 18 januari 2012, www.riksdagen.se)

I debatten i riksdagen rörande arbetsmarknad berör Sverigedemokraterna även allmänna frågor särskilt efterfrågar de en återställning av nivån i a-kassan, ställer sig kritiska till jobbskatteavdrag och nuvarande regerings bristande förmåga till jobbskapande.

I argumenteringen om ekonomi berör Sverigedemokraterna kostnader för invandring och arbetsmarknad i ett fåtal argument.  Av argument kopplade till invandring berörs kostnader i fyra av totalt 49. Utifrån det går det inte att säga att de betonar ekonomiska frågor.

Förslaget om höjning av a-kassan är en ekonomisk fråga, i detta går inte att säga att Sverigedemokraterna helt betonar icke-ekonomiska frågor utifrån Wagners definition. Även jobbskatteavdrag och jobbskapande berör ekonomi men, Sverigedemokraterna fokuserar på kritik mot regeringen utan att presentera egna förslag. Argumenteringen är mer normativ än renodlade ekonomiska argument i kronor och ören.

Tabell 4 Utbildning och forskning

Inom utbildning och universitetsforskning i tabell 4 argumenterar Sverigedemokraterna om de problem invandring och flyktingar medför i skolorna. De argumenterar att dåliga resultat i skolorna beror på den ökande belastning på skolans kostnader och resurser som invandringen medför.

I debatten i juni 2011 talar Sverigedemokraterna om den avgiftsfria skolan. Även här är det normativa argument som framförs. Inom utbildning och forskning är inte kostnader eller andra ekonomiska argument framträdande. Hälften av argumenten berör invandring.

Tabell 5, Rättspolitik

Argumentationen om rättsväsendet handlar främst om hur Sveriges kriminalpolitik har misslyckats och att straffen behöver skärpas. De talar inte om direkta kostnader i samband kriminalitet. Kriminaliteten lyfts upp som ett stort problem. Sverigedemokraterna är exempelvis emot straffrabatter. Sverigedemokraternas analys är att utanförskap bidrar till ökad kriminalitet och eftersom många invandrare lever i utanförskap problematiseras det i debatten.

”Nolltolerans mot våldsverkare och ordningsstörningar har prövats i ett stort antal länder, inte minst i USA. Det borde vi kunna pröva här också. Fler permanent synliga poliser i utsatta områden avskräcker från brott, och det ökar också upplevelsen av trygghet. Straffen för grova brott måste skärpas. På det området har vi från Sverigedemokraternas sida lagt fram åtskilliga förslag i den här församlingen men de har tyvärr hittills avvisats från övriga partier. Det har handlat om längre straff, införande av verkliga livstidsstraff, avskaffande av system med automatisk frigivning efter två tredjedelar av tiden, borttagande av preskriptionstiden för grova brott, kraftfulla åtgärder vid upprepad brottslighet med en princip om tredje gången gillt som grund, utvisning av kriminella utlänningar, tillåtande av brottsprovokation och satsningar på polis och rättsväsen. Man ska ha klart för sig att trots att vi har fått nästan 3 000 fler poliser under den senaste tioårsperioden visar Riksrevisionens granskning att många av de tidigare bristerna kvarstår. Det syns inga märkbara förbättringar av resultaten. Det handlar alltså inte bara om att öka anslagen till polis och rättsväsen, utan det handlar i lika hög grad om att förbättra arbetsmetoder och samordning och om att ge polisen tillräckliga verktyg för att bekämpa brott i en globaliserad värld på 2000-talet. Vi behöver för att komma åt internationellt organiserad brottslighet stärka gränsskyddet med återinförda gränskontroller, permanenta skanningstationer, och fru talman, det långsiktigt viktigaste av allt: Vi måste göra upp med splittringspolitiken och återgå till en politik för sammanhållning och för respekt.” (Jimmie Åkesson partiledardebatten 19 januari 2012, www.riksdagen.se)

Tabell 7 Försvarspolitik

I tabell 6 framgår det att Sverigedemokraterna i tre debatter uttalar sig om vikten att försvara Sveriges gränser och bygga upp ett långsiktigt hållbart försvar. I dessa sammanhang har inte kostnader betonats utan snarare har Sverigedemokraterna betonat att budgeten behöver stärkas. Vad gäller vårt tillvägagångssätt att mäta antal argument så hade det i detta läge också varit intressant att lägga till omfattning av argumenten eftersom vi uppfattade att en del var långa. Utifrån Wagners teori är betoningen på försvaret och inte på ekonomiska frågor.

Tabell 8 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 I samtliga debatter utom en så nämns hälsa och sjukvård. I flertalet inlägg återkommer Sverigedemokraterna till att de varit med och beslutat om nya riktlinjer för demensvården i Sverige. Andra argument handlar om vikten av valfrihet i välfärdssamhället. Wagner definierar välfärdsområdet som ett ekonomiskt område. Vi har valt att inte använda Wagners definition av detta politikområde för vi anser att de frågor Sverigedemokraterna lyfter inte är ekonomiskt preciserade. Sverigedemokraterna betonar inte ekonomin inom detta politikområde mer än att de säger nej till inkomstskattesänkningar för att motverka neddragningar i välfärden. Sverigedemokraterna framför inga argument om utökade satsningar på hälsovård, sjukvård eller social omsorg. Värna välfärden är något som återkommer i debatten men utan någon närmare begreppsförklaring.

Tabell 9: Internationell samverkan

Argumenteringen inom detta politikområde handlar främst om kritiken mot överstatligheten inom EU och om EMU frågan.

”Tyvärr, och föga förvånande, hörde vi för inte så länge sedan EU-kommissionens ordförande deklarera just detta, att EU måste utvecklas till ett federalt statsbygge där de europeiska länderna i praktiken reduceras till federala stater. När Jan Björklunds partikamrat och tillika EU-minister Birgitta Ohlsson kommenterade detta i SVT:s Agenda sade hon att hon egentligen inte har något principiellt eller ideologiskt emot en sådan utveckling men att det inte är rätt tid just nu. Då är min fråga till Jan Björklund: När tycker Folkpartiet att det är rätt tid för det federala monsterbygget? När är tidpunkten den rätta för att Sverige ska reduceras till en federal delstat i ett Monstereuropa?” (Jimmie Åkesson partiledardebatten 12 oktober 2012, www.riksdagen.se)

Politikområden som berörs vid enstaka tillfällen

Det finns ett antal områden som Sverigedemokraterna berör vid enstaka tillfällen. Dessa är; kommunikationer, areella näringar, landsbygd och livsmedel, allmän miljö-och naturvård, kultur, medier, trossamfund och fritid, samhällsplanering, bostadsförsörjning. På kulturområdet handlar argumenteringen om skolavslutningar i kyrkan och om nationaldagsfirande. Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt av kulturella skäl att bevara den typen av traditioner. För övrigt betonas inte dessa områden i partiledardebatterna.

Tabell 10: Ekonomi

Debatten juni 2011 är den debatt som innehåller mest ekonomiska argument av alla debatter som denna undersökning omfattar. Huvudargumenten handlar om att avskaffa pensionärskatten och de kritiserar inkomstskattesänkningar för att istället värna välfärden. De återkommer ibland till argument rörande samhällsekonomi och finansförvaltning. Där handlar argumenteringen om riksdagens regler för budgethantering och nedskärningar i regeringskansliet.

De lyfter vid två till tre debatter argument för ekonomisk trygghet främst för barn, familjer, men även för sjuka eller för personer med funktionsnedsättningar. Ekonomisk trygghet för äldre nämns endast en gång och då handlar det om höjd garantipension.
Studiestöd nämns överhuvudtaget inte och fastän de är utrycker sig kritiska till EUs makt framkommer inte kritik om avgiften till Europeiska unionen. Dessa båda poster i statsbudgeten är runt 55 miljarder kronor jämfört med utgiftsområdena integration, jämställdhet och migration som tillsammans är omkring 20 miljarder. Likaså nämns inte det allmänna stödet till kommunerna som är stadsbudgetens näst största post på ca 88 miljarder. (bilaga 1.)

Sverigedemokraterna är medvetna om ekonomiska frågor men sett till totalen av alla argument utgör de inte en särskilt stor del. Vid en sammanslagning av alla argument om kostnader inom områden som utbildning och migration, ekonomiska politikområden samt även inkludera även a-kassa skulle de utgöra cirka 20 procent av alla argument. Alltså skulle vi säga att Sverigedemokraterna inte betonar ekonomi sett till totalen argument. Men eftersom de argumenterar om att värna välfärden och återställning av a-kassan innebär det att de berör ekonomiska frågor. Enligt Wager kan enfrågepartier beröra ekonomiska frågor men betoningen ligger på annat. Wagner säger också att enfrågepartier kan ha strategier att lyfta vissa ekonomiska argument i syfte att vinna stöd i opinionen (Wagner 2012:850). Huruvida det är avsikten i Sverigedemokraternas fall berör inte denna undersökning

Genom att föra samman alla argument från olika politikområden som rör Sverigedemokraternas negativa syn på invandring respektive mer allmänna eller neutrala förändras bilden ytterligare något.

Diagram 1: Fördelning av argument inom politikområden

I diagrammet ovan har vi slagit ihop alla argument som berör invandring, flyktingar och migrationspolitik. Tidigare återfanns en del inom främst arbetsmarknad och utbildning. Här framgår tydligt att de flesta av Sverigedemokraternas argument handlar om invandring, de utgör mer än hälften 52,5% av totala antalet argument. Argumenten inom utbildning och arbetsmarknad har minskat när endast neutrala och allmänna argument redovisas. Här ser vi en tydlig förändring av den bild undersökningen visade vid en första anblick av redovisade argument inom politikområden i tabell 1.

Diagram 2: Fördelning av ekonomiska argument inom politikområden

I ovanstående diagrammet ovan har vi slagit ihop alla argument som berör invandring, flyktingar och migrationspolitik, totalt antal argument presenteras i en stapel och i den andra syns antal ekonomiska argument av det totala.
Enligt Wagners definition ingår arbetsmarknad, hälsovård och ekonomiska politikområden i kategorin ekonomi. Vi har närmare studerat innehållet i argumenten och valt att endast definiera a-kassa som ekonomi inom politikområdet arbetsmarknad. Argumenten inom hälsovård har vi inte heller valt att definiera som ekonomi eftersom de inte innehåller några ekonomiska förslag. Sammanfattningsvis framkommer en del ekonomiska argument inom olika politikområden samt inom politikområden som handlar om ekonomi men vi bedömer inte att ekonomiska argument betonas om vi ser till totala antalet argument. Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna betonar argument rörande integration och migration varav ekonomi utgör endast en liten del.
Av detta drar vi slutsatsen att Sverigedemokraterna skulle kunna definieras som ett enfrågeparti utifrån Wagners definition om att enfrågepartier betonar ett litet antal frågor, av icke-ekonomisk karaktär.

Slutsatser och diskussion

Vår undersökning visar att Sverigedemokraterna är så nära ett enfrågeparti som ett parlamentariskt parti kan komma. Ett parti som finns representerat i ett parlament måste förhålla sig till och beröra flera politikområden vilket Sverigedemokraterna också gör. Utifrån den undersökning vi gjort kan vi konstatera att Sverigedemokraterna betonar frågor rörande migration och integration. Jimmie Åkesson säger vid två tillfällen i riksdagsdebatten att han medvetet inte har pratat så mycket om invandring men vår undersökning visar att det inte stämmer. 52,5% av argumenten i partiledardebatterna handlar om migration och invandring.

Det är svårt att närma sig ett parti som Sverigedemokraterna på ett helt opartiskt sätt. Det är lätt att bli påverkad av den bild som media ger av Sverigedemokraterna. I vår strävan att vara så opartiska som vi kan valde vi att analysera partiledardebatter utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Vi har inte haft några som helst normativa ambitioner. Det vi kan konstatera är att Sverigedemokraterna ofta använder sig av normativa argument i partiledardebatterna. Det är få inlägg som är faktaspecificerade. De gånger de närmar sig någon typ av fakta används ofta svepande argument där man hänvisar till att någonting kostar. Kostnadsargumenteringen är ingenting som beläggs i inläggen med fakta utan är mer av normativ karaktär.

Wagner analyserade partiprogram medan denna undersökning har fokuserat på antalet argument i debatterna. Dessa tillvägagångssätt har olika fördelar och nackdelar. Fördelen med att räkna argument är att då framgår det vilka frågor som ligger partiet och partiledaren närmast om hjärtat, vad som är mest angeläget som de vill föra fram till väljare som lyssnar. Å andra sidan påverkas partiledaren av de argument som lyfts av andra partiledare vilket delvis styr debatten. Fördelen med ideologiska program är att de redogör för de officiella avsikterna men å andra sidan kan dessa förespråka flertalet mål och det är oklart vilka som kommer att drivas kraftfullt.

Genom räkna argument går det att skapa en uppfattning om proportionen eller frekvensen av antalet återkommande argument för att se vilka politikområden som betonas. I detta fall var det enkelt i det att ett politikområde utskilde sig markant eftersom det var tydligt betonat. Men om siffrorna hade varit jämnare hade det varit svårare att definiera vad avser ’ett fåtal områden’ utifrån Wagner definition. En lösning kunde då vara att jämföra med liknande partier inom nordiska länder och eventuellt även jämföra med politikområden mainstream partier betonar för att skapa en helhetsbild, det skulle dock kräva en multivariatanalys.

Wagners teoretiska definition av enfrågepartier anser vi är för hård. Att konsekvent utgå från definitionen att enfrågepartier betonar ett litet antal icke-ekonomiska frågor, eller åtminstone inte betonar ekonomiska frågor är svårt och risken är att kategoriseringen blir godtycklig.  Politik och ekonomi går ofta hand i hand, det handlar ju om fördelning och att då som i Wagners fall i stort sett utesluta enfrågepartier från ekonomikategorin som innefattar nästan hela samhället innebär att definitionen av enfrågepartier tappar trovärdighet och upplevs som svår att använda. Vi menar att gradskillnaden, typ och tyngd på frågor partier lyfter inom olika politikområden behöver bedömas för att avgöra huruvida det handlar om enfrågepartier eller mainstream partier.

Sverigedemokraternas argument i partiledardebatterna domineras av kritik mot Sveriges förda integrationspolitik och massinvandring.  När Jimmie Åkesson får frågan av Annie Lööf i en debatt om hur hans verktygslåda ser ut så svarar han; ”Jag behöver ingen verktygslåda för jag har inte haft sönder något”. Det skapar en avsaknad/tomrum över hur den verklighet som beskrivs faktiskt ska lösas. Debattinläggen handlar mycket om problem och verklighetsbeskrivningar om problematiken kring det mångkulturella samhället men innehåller få förslag till lösningar. Den enskilt största förslaget som återkommer i debatterna är ett förslag om stopp av massinvandringen. Det ges dock inga definitioner av vad en massinvandring är? Hur många människor är en massa?

Är det ok att vara ett enfrågeparti? Vi anser inte att det finns några principiella fel med att vara ett enfrågeparti. Enfrågeparti används ibland som ett skällsord i samhällsdebatten. Att inte ha lösningar på alla samhällsproblem anses av vissa debattörer oseriöst. Att vara ett enfrågeparti behöver inte alls vara oseriöst. Tvärtom är det många partier som har rötter i en eller två frågor och har utvecklats utifrån det. I Wagners undersökning nämner han Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna som exempel på enfrågepartier. Skulle Wagner göra om sin undersökning idag så är det inte självklart att han får samma resultat med dessa partier. Partier är inte något fast och fixerat. Partier består av människor med åsikter och beroende på vilka människor som röstas fram i de olika partierna påverkas utvecklingen av det aktuella partiet.

Är denna undersökning rättvisande för Sverigedemokraterna? Vi har inte haft några normativa ambitioner i denna undersökning. Vi tar inte ställning för eller emot Sverigedemokraterna eller vad de faktiskt säger. Partiledardebatter är en liten men viktig del i partiers profilering.

Litteratur och källor

Adams, James, Lawrence Ezrow & Debra Leiter (2012): Partisan

Sorting and Niche Parties in Europe, West European Politics, 35:6, 1272-1294

Adams, James, Michael Clark, Lawrence Ezrow, and Garrett Glasgow (2006). ‘Are Niche Parties Fundamentally Different from Mainstream Parties? The Causes and Electoral Consequences of Western European Parties’ Policy Shifts, 1976–1998’, American Journal of Political Science, 50:3, 513–29.

Boréus, Kristina (1994) Högervåg, Tidens förlag, Stockholm

Ekman, Mikael, Poohl Daniel (2010) Ut skuggan, En kritisk granskning av Sverigedemokraterna, Natur och kultur, Stockholm

Meguid, Bonnie M (Aug., 2005). Competition between Unequals: The Role of Mainstream Party Strategy in Niche Party SuccessAuthor(s): Bonnie M. MeguidSource: The American Political Science Review, Vol. 99, No. 3, pp. 347-359

Moström, Marianne, Informationsenheten, Riskdagsförvalningen svar via riksdagsinformation@riksdagen.se 17 maj 2013

Mudde, C. (1999) ‘The Single-Issue Party Thesis: Extreme Right Parties and the Immigration
Issue’, West European Politics 22: 182–97.

Nerikes Allehanda, källa Stockholm/TT, Åkesson sparkade i gång SD-kampanj. Hämtad från www.na.se 2013-05-20, publicerad 2013-04-27, http://na.se/nyheter/sverige/1.2056908-akesson-sparkade-i-gang-sd-kampanj

Sveriges riksdag, www.riksdagen.se/partiledardebatter, period 201010-201301

Spoon, Jae-Jae (2011). Political Survival of Small Parties in Europe. Ann Arbor: University of Michigan Press.

Sverigedemokraterna, www.sverigedemokraterna.se ,https://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/  hämtad 20130515

Wagner, Markus (2012) ‘Defining and measuring niche parties’Party Politics 11, Volym 18, Nu

Bilaga 1.

Budgetproposition 2012/13:1, indelning i utgiftsområden

Utgiftsområde 1 Rikets Styrelse 11 978 842

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 273 699

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 222 616

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 39 390 664

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 2 034 000

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46 196 549

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 31 191 712

Utgiftsområde 8 Migration 9 504 492

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 252 179

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94 422 116

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40 000 391

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78 137 383

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 10 476 296

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 232 673

Utgiftsområde 15 Studiestöd 22 025 538

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 57 137 199

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 689 453

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik 1 192 525

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 3 390 701

Utgiftsområde 20 Allmän miljö-och naturvård 4 893 043

Utgiftsområde 21 Energi 2 812 540

Utgiftsområde 22 Kommunikationer 44 604 330

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 590 899

Utgiftsområde 24 Näringsliv 5 253 045

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 88 905 777

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 168 000

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 33 494 321

(www.riksdagen.se)