Tydligen föreslår regeringens utredare ett vinsttak på 7 % för vinster i välfärden.
Oavsett vad man tycker om det eller inte så är det problematiskt med gränsdragningsfrågan. Ett företag som bygger ett äldreboende eller en skola är det ett välfärdsföretag? Eller är det enbart verksamhetsutövarna som är det? Utan byggnader, bra it stöd, bredband mm så är det svårt att bedriva en bra verksamhet oavsett om det är skola eller äldreboende vi talar om.
Många av de vi generellt säger är välfärdsföretag gör inga större vinster. Vinstmarginalen ligger oftast på runt 3%. Inom äldreomsorgen är priserna så pressade att om det någon gång har funnits luft i systemet så är det borta. Mina politikerkollegors beslut under ett tjugotal år om prisupphandlingar i välfärden har lett till att all eventuell luft redan har försvunnit. Regeringens utredares förslag är således bara ett slag i luften. Dessutom är det så att de allra flesta återinvesterar sin eventuella vinst i verksamheten.
Ja jag tycker också att det är problematiskt om det levereras sämre kvalitet i välfärden. Kvalitet är a och o.
Ibland finns det vissa dilemman. I Västerås ger vi extra pengar i den nämnd jag ansvarar för i något som vi kallar för social vikt. Dessa pengar är tänkta att kompensera barnen så att alla barn får en likvärdig pedagogisk lärmiljö i de tidiga åldrarna. Forskning har konstaterat att barn till föräldrar med låg utbildningsbakgrund får det svårare i skolan och då vill vi ge bästa möjliga förutsättningar tidigt. Vi har i förskolenämnden också som ett av kriterier för att få dessa extra medel att minst en förälder är född utanför Europa. Maxbeloppet per barn är runt 17000 kr per år. Dilemmat är dock att det då blir extra lönsamt att driva en segregerad förskola. I det nuvarande systemet finns inga incitament till det som vi egentligen vill att ha en inkluderande förskola. Två förskolor får över 3 miljoner i social vikt kompensation beroende på att i princip samtliga barn uppfyller dessa två kriterier.
Jag skulle då önska att det var så enkelt att dessa barn var de som senare var bäst i klassen när de kommer till skolan. Med de extra pengar de får så borde det vara så. De har ju fått bästa möjliga förutsättningar i alla fall ekonomiskt för att kompensera tidigt för det som kan ha betydelse för den fortsatta utvecklingen och lärandet.
Men jag ska ärligt erkänna att vi har inte haft något bra system att följa upp hur dessa pengar används. Vi har fördelat ut dem och i princip sagt att gör vad ni vill med dem. Här behöver vi tänka om. Här behöver vi säkerställa mycket tydligare att barnen verkligen får det extra stöd som de behöver. Vi behöver också hitta någon typ av incitament för att sträva efter en blandning av barn. Det finns en uppenbar risk med segregerade förskolor och för all del skolor att barn redan från början hamnar i ett utanförskap. Att man växer upp i vårt land utan att man i princip aldrig träffar ett barn med svensk bakgrund. Det blir inte bra. Jag vill inte ha ett vi och dom utan bara ett vi. Samtidigt värnar jag valfriheten för föräldrarna. Det är inte en helt enkel ekvation.
Men som sagt att begränsa vinster i välfärden är inte rätt väg att gå. Satsa istället på fler kvalitetsupphandlingar. Sätt fasta priser och låt anbudsgivarna tävla i bästa möjliga kvalitet.
Oavsett vad man tycker om det eller inte så är det problematiskt med gränsdragningsfrågan. Ett företag som bygger ett äldreboende eller en skola är det ett välfärdsföretag? Eller är det enbart verksamhetsutövarna som är det? Utan byggnader, bra it stöd, bredband mm så är det svårt att bedriva en bra verksamhet oavsett om det är skola eller äldreboende vi talar om.
Många av de vi generellt säger är välfärdsföretag gör inga större vinster. Vinstmarginalen ligger oftast på runt 3%. Inom äldreomsorgen är priserna så pressade att om det någon gång har funnits luft i systemet så är det borta. Mina politikerkollegors beslut under ett tjugotal år om prisupphandlingar i välfärden har lett till att all eventuell luft redan har försvunnit. Regeringens utredares förslag är således bara ett slag i luften. Dessutom är det så att de allra flesta återinvesterar sin eventuella vinst i verksamheten.
Ja jag tycker också att det är problematiskt om det levereras sämre kvalitet i välfärden. Kvalitet är a och o.
Ibland finns det vissa dilemman. I Västerås ger vi extra pengar i den nämnd jag ansvarar för i något som vi kallar för social vikt. Dessa pengar är tänkta att kompensera barnen så att alla barn får en likvärdig pedagogisk lärmiljö i de tidiga åldrarna. Forskning har konstaterat att barn till föräldrar med låg utbildningsbakgrund får det svårare i skolan och då vill vi ge bästa möjliga förutsättningar tidigt. Vi har i förskolenämnden också som ett av kriterier för att få dessa extra medel att minst en förälder är född utanför Europa. Maxbeloppet per barn är runt 17000 kr per år. Dilemmat är dock att det då blir extra lönsamt att driva en segregerad förskola. I det nuvarande systemet finns inga incitament till det som vi egentligen vill att ha en inkluderande förskola. Två förskolor får över 3 miljoner i social vikt kompensation beroende på att i princip samtliga barn uppfyller dessa två kriterier.
Jag skulle då önska att det var så enkelt att dessa barn var de som senare var bäst i klassen när de kommer till skolan. Med de extra pengar de får så borde det vara så. De har ju fått bästa möjliga förutsättningar i alla fall ekonomiskt för att kompensera tidigt för det som kan ha betydelse för den fortsatta utvecklingen och lärandet.
Men jag ska ärligt erkänna att vi har inte haft något bra system att följa upp hur dessa pengar används. Vi har fördelat ut dem och i princip sagt att gör vad ni vill med dem. Här behöver vi tänka om. Här behöver vi säkerställa mycket tydligare att barnen verkligen får det extra stöd som de behöver. Vi behöver också hitta någon typ av incitament för att sträva efter en blandning av barn. Det finns en uppenbar risk med segregerade förskolor och för all del skolor att barn redan från början hamnar i ett utanförskap. Att man växer upp i vårt land utan att man i princip aldrig träffar ett barn med svensk bakgrund. Det blir inte bra. Jag vill inte ha ett vi och dom utan bara ett vi. Samtidigt värnar jag valfriheten för föräldrarna. Det är inte en helt enkel ekvation.
Men som sagt att begränsa vinster i välfärden är inte rätt väg att gå. Satsa istället på fler kvalitetsupphandlingar. Sätt fasta priser och låt anbudsgivarna tävla i bästa möjliga kvalitet.
Kommentarer